Hockeyallsvenskan 2026/2027 – allt om säsongen

Historia kring Hockeyallsvenskan

En namnhistoria full av förväxlingar

Namnet Allsvenskan har en förvånansvärt rörig historia inom svensk ishockey. Mellan 1948 och 1975 var ”Allsvenskan” faktiskt det halvofficiella namnet på den dåvarande högstaligan, uppdelad i Division 1 norra och södra, inte på en andradivision som man kanske skulle kunna tro utifrån dagens namn. Först när Elitserien bildades 1975 som en ny, fristående toppliga fick den gamla andradivisionen namnet Division 1, ett namn som sedan behölls i över två decennier.

Namnet Allsvenskan återkom inte förrän säsongen 1999/2000, då det istället gavs till den nybildade andradivisionen, en position namnet fortfarande har idag. Ligan hette till en början enbart Allsvenskan, döptes tillfälligt om till SuperAllsvenskan, innan den 2005 fick sitt nuvarande namn HockeyAllsvenskan, samtidigt som ligans struktur moderniserades ytterligare.

Från Kvalserien till dagens playoffsystem

Under nästan fyrtio år, från 1975 till 2014, avgjordes vilka lag som fick spela i Elitserien/SHL via Kvalserien, en fristående sexlagsserie där de två sämst placerade SHL-lagen möttes av de bästa lagen från andradivisionen i ett rakt seriespel om uppflyttning. Systemet lades ner efter säsongen 2013/14 och ersattes inför säsongen 2014/15 av ett renodlat slutspelssystem, där HockeyAllsvenskans bästa lag istället möter varandra i playoff-serier utan att SHL-lagen är direkt inblandade i själva kvalspelet. Rögle BK blev det första laget någonsin att gå upp till Elitserien via det nya playoffsystemet, en milstolpe som satte tonen för hur uppflyttningsdramat skulle se ut för alla efterföljande säsonger.

Dagens format innebär att lagen på platserna ett till tio i grundserien går vidare till uppflyttningsslutspel, medan lagen på plats tretton och fjorton tvingas ner i ett nedflyttningsspel mot Hockeyettan-lag för att undvika att helt lämna HockeyAllsvenskan. Systemet skapar två parallella dramer varje vår, kampen om att nå SHL i toppen av tabellen och kampen om att överleva i botten, samtidigt som mittenlagen ofta redan är klara för nästa säsong långt innan grundserien är slutspelad.

Europas mest välbesökta andradivision

Ett av HockeyAllsvenskans mest anmärkningsvärda kännetecken är den ovanligt höga publiktillströmningen. Säsongen 2012/13 hade ligan det högsta publiksnittet av någon andradivision i europeisk ishockey, med i genomsnitt 3 227 åskådare per match, en siffra som skulle vara imponerande även för många länders högstaligor. Det här återspeglar hur pass djupt förankrad ishockeyn är i svenska mindre och medelstora städer, där flera klubbar med lång historia i svensk elitishockey periodvis befinner sig i HockeyAllsvenskan utan att förlora sin lokala publik, Arenor som Djurgårdens Hovet, Brynäs Monitor ERP Arena och HV71:s Husqvarna Garden fortsätter att dra stor publik oavsett vilken serie klubben för tillfället spelar i.

Storklubbar som jojo mellan serierna

En av de mest slående egenskaperna hos den svenska ishockeypyramiden är hur ofta historiskt stora, SM-guldvinnande klubbar tillfälligt har hamnat i HockeyAllsvenskan innan de har tagit sig tillbaka. Djurgårdens IF, en av de mest dekorerade klubbarna i svensk ishockeyhistoria med 16 SM-guld totalt, föll ur SHL efter säsongen 2021/22 och tillbringade tre säsonger i HockeyAllsvenskan innan man vann ligan säsongen 2024/25 och återvände till SHL inför 2025/26. HV71, med fem svenska mästerskap i bagaget, upplevde en betydligt snabbare resa: klubben föll ur SHL efter säsongen 2020/21 men vann HockeyAllsvenskan redan sin första säsong i ligan och var tillbaka i SHL till säsongen 2021/22.

De här exemplen illustrerar varför HockeyAllsvenskan sällan betraktas som en renodlad ”lägre nivå” på samma sätt som andradivisioner ofta gör i andra idrotter, snarare som en tillfällig station som praktiskt taget vilken klubb som helst i den svenska hockeypyramiden riskerar att hamna i, oavsett historisk status, om resultaten sviktar.

Format idag

HockeyAllsvenskan har bestått av fjorton klubbar sedan säsongen 2009/10. Varje lag möter samtliga övriga tretton lag fyra gånger under grundserien, två hemma och två borta, innan uppflyttnings- och nedflyttningsslutspelen avgör säsongens sista rörelser i den svenska hockeypyramiden. Ligan fungerar som den självklara huvudfeeder till SHL och håller därför en sportslig kvalitet som ligger betydligt närmare toppligan än vad seriens formella status som ”andraliga” kanske antyder, en konsekvens av hur pass jämnt konkurrenskraftig svensk klubbhockey är över flera nivåer samtidigt.

Modo Hockey: fostrarklubben som föll och kämpar sig tillbaka

Inget enskilt klubb illustrerar den svenska hockeypyramidens oförutsägbarhet bättre än Modo Hockey från Örnsköldsvik. Klubben, grundad redan 1921 och tvåfaldig svensk mästare (1979 och 2007), har fostrat en imponerande rad NHL-stjärnor genom åren: Peter Forsberg, Markus Näslund, Daniel och Henrik Sedin, Victor Hedman och Mats Zuccarello räknas alla som Modo-produkter, och klubben rankades så sent som 2015 som den femte mest talangexporterande klubben i hela Europa. Ändå relegerades Modo dramatiskt ur SHL i april 2016, efter att ha klarat sig kvar med minsta möjliga marginal säsongen innan, en nedgång som chockade stora delar av svensk hockey givet klubbens status som en av landets mest namnkunniga talangfabriker.

Modo tillbringade sju säsonger i HockeyAllsvenskan innan man vann ligan säsongen 2022/23 och återvände till SHL inför 2023/24, bara för att relegeras på nytt efter en enda säsong tillbaka i toppligan, efter förlust mot HV71 i nedflyttningsspelet följande säsong. Historien om Modo fungerar som ett tydligt exempel på hur snabbt även historiskt starka, spelarutvecklande klubbar kan tvingas ner i HockeyAllsvenskan, och hur svårt det kan vara att etablera sig permanent i SHL igen efter en relegering, oavsett hur stark klubbens rykte som talangfabrik fortfarande är.

Elitlicensen och klubbarnas ekonomiska verklighet

Att sportsligt kvalificera sig för HockeyAllsvenskan eller SHL räcker inte ensamt för att få spela i ligan, klubbarna måste också beviljas en elitlicens som säkerställer att ekonomin, organisationen och arenan lever upp till ligans krav. Karlskrona HK fick uppleva detta på det hårda sättet säsongen 2020/21, då klubben nekades sin elitlicens och relegerades trots att man sportsligt klarat sig kvar, medan Väsby IK HK istället fick ta klubbens plats i ligan. Systemet belyser en verklighet många mindre svenska hockeyklubbar lever med: sportslig framgång räcker inte ensamt, den ekonomiska stabiliteten måste hålla jämna steg, en påminnelse om hur tätt sammanflätade sport och ekonomi är genom hela den svenska hockeypyramiden, inte minst i HockeyAllsvenskan där marginalerna för många klubbar är betydligt snävare än i SHL.

Modo-exemplet ovan visar samma sak ur en annan vinkel: klubbens egna företrädare beskrev inför säsongen 2015/16 hur en relegering skulle tvinga fram nedskärningar i flera delar av verksamheten, inklusive damlaget och den lokala hockeygymnasieutbildningen, en påminnelse om att en enskild klubbs placering i seriesystemet ofta påverkar betydligt mer än bara herrlagets egen sportsliga vardag.

Sändningsrättigheter och växande medieintresse

HockeyAllsvenskans tv-sändningar har vandrat mellan flera olika kanaler genom åren, från Viasat i ligans tidigare år, via C More under stora delar av 2010-talet, till dagens avtal med TV4, en utveckling som återspeglar hur pass mycket det svenska medieintresset för klubbhockey utanför SHL vuxit under de senaste femton åren. Kombinerat med den redan höga publiktillströmningen på plats i arenorna gör det växande tv-intresset för HockeyAllsvenskan till en synligt kommersiell produkt i sin egen rätt, inte bara en teknisk genomgångsstation på vägen mot SHL.

Med IF Björklöven som senast uppflyttade lag inför säsongen 2026/27, och med etablerade storklubbar som Modo Hockey fortsatt kämpande om en väg tillbaka till SHL, fortsätter HockeyAllsvenskan att leva upp till sitt rykte som en av Europas mest oförutsägbara och välbesökta andradivisioner. Den täta kopplingen till SHL, kombinerad med den höga publiktillströmningen och det faktum att praktiskt taget vilken klubb som helst i den svenska hockeypyramiden riskerar att hamna där tillfälligt, gör ligan till en lika viktig del av den svenska ishockeyberättelsen som toppligan själv, även om det formellt handlar om steget under