Hockeyettan Södra genom historien

Historia

Från Division 1 till Hockeyettan

Dagens Hockeyettan Södra har sina rötter i Division 1, som från 1944 faktiskt var Sveriges högsta serie i ishockey, innan Elitserien bildades 1975 och tryckte ner Division 1 till andraligan. När Allsvenskan (dagens HockeyAllsvenskan) i sin tur bröts ut som egen andraliga inför säsongen 1999/2000 blev Division 1 istället tredjeligan, en status serien behållit sedan dess. Namnet Hockeyettan togs i bruk först 2014, efter att serien i folkmun ändå länge kallats "division ett" snarare än det mer formella Division 1.

Ligans geografiska indelning har varierat kraftigt genom åren, från fyra separata grupper (Norra, Östra, Västra och Södra) under stora delar av 2010-talet, till dagens enklare uppdelning i bara två serier, Hockeyettan Norra och Hockeyettan Södra, en förenkling som gjort det tydligare vilken serie som faktiskt är den "norra" respektive "södra" halvan av tredjeligan.

En serie som sträcker sig genom hela södra Sverige

Hockeyettan Södra samlar klubbar från ett brett geografiskt område som sträcker sig genom Götaland och delar av Svealand, från Bohuslän i väster till Blekinge och Gotland i öster. Klubbar som Karlskrona HK och Tingsryds AIF representerar Blekinges och Smålands starka hockeytraditioner, medan lag som HC Vita Hästen, Tranås AIF och Visby/Roma HK breddar bilden ytterligare, den sistnämnda med den ovanliga utmaningen att behöva ta sig till och från Gotland för varje bortamatch. Längre västerut återfinns klubbar som Borås Hockey och Grästorps IK, med rötter i Västergötlands ishockeymiljö.

Bredden i serien, från städer med stark historisk elitishockeytradition till mindre orter som byggt upp sin klubbverksamhet över lång tid, gör Hockeyettan Södra till en tydlig spegling av hur djupt förankrad ishockeyn är i stora delar av södra Sverige, långt bortom de klubbar som för tillfället spelar i SHL eller HockeyAllsvenskan.

Format: 20 lag och en lång grundserie

Serien har på senare år bestått av 20 klubbar som möter varandra två gånger vardera, hemma och borta, vilket ger en grundserie på 38 omgångar per lag. De sex högst placerade lagen i Hockeyettan Södra kvalificerar sig för ett nationellt slutspel tillsammans med de sex bästa från Hockeyettan Norra, där den slutgiltiga segraren flyttas upp till HockeyAllsvenskan. I motsatta änden av tabellen väntar ett tuffare öde: lagen på plats elva till arton stannar kvar i Hockeyettan Södra inför nästa säsong, medan de två sista placeringarna tvingas ner i en kvalserie för att försvara sin plats i serien mot lag från fjärde divisionen Hockeytvåan.

En språngbräda mot högre serier

Flera klubbar med rötter i Hockeyettan Södra har genom åren tagit sig vidare upp genom den svenska hockeypyramiden. IF Troja-Ljungby gick upp till HockeyAllsvenskan säsongen 2016/17 efter att ha vunnit dåvarande sydliga delen av Hockeyettan, ett tydligt exempel på hur pass verklig vägen från Hockeyettan Södra till högre serier faktiskt är för de klubbar som lyckas ta sig igenom slutspelet. Den typen av uppflyttningshistorier är precis vad som gör Hockeyettan meningsfullt att följa även för den som huvudsakligen intresserar sig för SHL och HockeyAllsvenskan, dagens Allettan- och HockeyAllsvenskan-lag var för inte länge sedan Hockeyettan-klubbar som kämpade sig igenom exakt den grundserie och det slutspel som avgörs i Hockeyettan Södra varje vår.

Blicken framåt

Hockeyettan Södra fortsätter att fungera som en viktig del av den svenska ishockeypyramiden, en serie där lokal identitet och en lång tradition av klubbhockey i mindre och medelstora städer är lika viktiga inslag som själva sportsliga resultatet. Med tjugo klubbar spridda över hela södra Sverige, från Bohuslän till Gotland, erbjuder serien en bredd av svensk klubbhockey som få andra nivåer i systemet kan matcha.