World Athletics Ultimate Championship

Bakgrunden: ett hål i kalendern som skulle fyllas

Friidrottens internationella kalender har länge haft ett återkommande problem. Vartannat år arrangeras ett globalt mästerskap, antingen OS eller VM, med enorm publik och medial uppmärksamhet. Men däremellan, under de så kallade "mellanåren", har sporten saknat en riktig höjdpunkt att samla säsongen kring. Diamond League-finalen har fått axla den rollen, men med betydligt lägre prispengar och lägre status än ett mästerskap.

World Athletics egen lösning på problemet under 2010-talet hette Continental Cup, en lagtävling mellan kontinenter som aldrig riktigt lyckades engagera vare sig publik eller sponsorer och till slut lades ner. Ultimate Championship är i praktiken efterträdaren, men med en helt annan ambition: istället för lag mot lag handlar det om att en gång för alla avgöra vem som är bäst i världen i varje enskild gren, med pengar som gör det värt besväret för toppstjärnorna att ställa upp.

World Athletics ordförande Sebastian Coe har varit tydlig med att tävlingen är datadriven. Enligt honom har man analyserat publikbeteende för att förstå exakt vilket format, vilka grenar och vilken längd som håller tittarna kvar framför skärmen. Målet är, med hans egna ord, att skapa "ett stort globalt intresse varje enda år" i stället för att sporten går i träda vartannat år.

Formatet: allt komprimerat till nio timmar totalt

Skillnaden mot ett traditionellt VM är dramatisk. Ett vanligt friidrotts-VM sträcker sig över nio dagar med 13 till 14 tävlingspass. Ultimate Championship pressar ihop hela mästerskapet till tre kvällar om ungefär tre timmar vardera, totalt strax under nio timmars tävling.

Det möjliggörs genom tre grundprinciper:

• Inga försöksomgångar. Alla atleter som är med har redan bevisat sig genom OS-guld, VM-guld, en Diamond League-seger eller en hög placering på världsrankingen. Ingen behöver kvala in på plats.
• Färre deltagare per gren. Löpgrenar upp till 800 meter samt häcklopp har max 16 startande, 1500 och 5000 meter max 12, och hopp- och kastgrenar bara 8. Det gör att även semifinalerna blir kompakta.
• Ett snabbare tävlingsformat i teknikgrenarna. I stället för upp till sex försök som vid ett traditionellt mästerskap används ett 8-8-6-4-upplägg: alla åtta får två försök, de sex bästa går vidare till en tredje omgång, och bara de fyra bästa får ett fjärde och sista, avgörande försök.

Presentationen är också byggd för skärmen snarare än för arenan. World Athletics har bland annat aviserat ett svart visuellt tema på innerplanen, mer avancerad sändningsgrafik med beräknade vinstchanser under pågående grenar, och namngivna roller som ska ge tävlingen ett tydligare ansikte utåt, som en Ultimate Legend och en Ultimate Star för varje upplaga.

Vilka grenar är med, och vilka saknas?

Programmet omfattar 28 finaler: 13 individuella grenar för herrar, 13 för damer, samt två mixade stafetter. Så här är det uppdelat:

Varför saknas så många klassiska grenar?

World Athletics egen förklaring, hämtad från tävlingens officiella FAQ, är i grunden en fråga om tid: ett vanligt VM sträcker sig över nio dagar med 13 till 14 tävlingspass, medan Ultimate Championship bara har tre kvällspass om drygt tre timmar vardera. Enligt förbundet innebär det att "inte alla grenar kan vara med, men varje kvällspass erbjuder en noggrant sammansatt mix av löpgrenar, hopp och kast som gör att hela arenan surrar av liv."

Enligt uppgifter som cirkulerade i samband med lanseringen 2024 ska urvalet ha baserats på en analys av publikintresse under de fem senaste VM-upplagorna, det vill säga vilka grenar som faktiskt fick flest tittare att stanna kvar framför skärmen. World Athletics har dock aldrig själva bekräftat eller redovisat den metodiken i detalj, vilket lämnat en hel del att spekulera kring.

Kritiken har främst handlat om tre saker. För det första att kulstötning, med en av sportens mest kända profiler i amerikanske Ryan Crouser, valdes bort helt trots att grenen anses TV-vänlig och inte konkurrerar om samma bana eller sektor som andra grenar. För det andra den asymmetriska uppdelningen där bara herrarnas släggkastning och bara damernas tresteg finns med, vilket gjort att flera bedömare ifrågasatt varför inte båda eller ingen av varianterna valts. För det tredje att flera länders enda riktiga medaljhopp därmed inte får någon plats alls i tävlingen, eftersom deras specialgren helt enkelt inte finns med på programmet. I Sveriges fall gäller det bland andra Daniel Ståhl, vars huvudgren diskus inte är en del av Ultimate Championship.

Så kvalificerar man sig

Ultimate Championship har inget öppet kvalsystem med en resultatgräns som vid ett vanligt mästerskap. Istället bygger startfältet på fyra principer som är tänkta att gälla för varje kommande upplaga:

1. Regerande olympisk mästare i grenen får automatisk plats.
2. Regerande världsmästare i grenen får automatisk plats.
3. Vinnaren av Diamond League-finalen samma år får automatisk plats.
4. Resterande platser fylls av World Athletics världsranking under en fastställd kvalperiod.

Utöver detta kan World Athletics dela ut ett fåtal särskilda inbjudningar till profiler man av olika skäl vill se på plats, samt reservera enstaka platser åt värdlandets egna atleter. Det finns ingen begränsning för hur många atleter från samma land som får plats i en och samma gren, till skillnad från ett traditionellt mästerskap där varje land oftast bara får skicka två eller tre deltagare per gren.

Värt att komma ihåg är att en kvalificerad plats bara innebär en rätt till personlig inbjudan, inte ett garanterat startande. Atleter kan tacka nej på grund av skador, planering inför nästa säsong eller andra prioriteringar, vilket gör att de exakta startfälten sällan är helt klara förrän tävlingen närmar sig.

Prispengarna: sportens mest generösa mästerskap

Det som mer än något annat definierar Ultimate Championship är pengarna. Med en total prispott på 10 miljoner dollar slår tävlingen allt som tidigare erbjudits vid en enskild friidrottstävling, och grenvinnaren tar hem 150 000 dollar, mer än dubbelt så mycket som ett VM-guld och fem gånger så mycket som en vanlig Diamond League-seger normalt ger.

Den kanske viktigaste principen är dock inte toppsumman utan bredden: i de flesta grenar får samtliga deltagare betalt, ända ner till sista plats i ett fullsatt startfält. Ingen annan tävling i friidrottens historia har garanterat prispengar åt alla som ställer upp, oavsett placering.

Sebastian Coe har motiverat satsningen med att atleterna sällan får ta del av de stora intäkterna som genereras kring OS och VM. Från OS får friidrottare exempelvis inga prispengar alls. Ultimate Championship är byggd för att vända på det, med ett uttalat mål att göra det ekonomiskt attraktivt för världens bästa att prioritera tävlingen framför att bara vila upp sig under mellanåren.

En annan udda detalj är att inga traditionella medaljer delas ut. Istället får varje deltagare ett personligt armband, och grenvinnaren tilldelas en särskild Ultimate Champion-trofé där vinnarens armband blir en del av själva trofén, ett sätt att markera att tävlingen medvetet vill skilja sig från det klassiska medaljformatet som VM och OS bygger på.

Hur ofta arrangeras tävlingen?

Ultimate Championship är tänkt att bli en permanent del av friidrottskalendern, arrangerad vartannat år i de säsonger då det inte redan finns ett globalt mästerskap inplanerat. I praktiken innebär det de år som annars bara skulle haft Diamond League och kontinentala mästerskap som sportens höjdpunkt.

Att den andra upplagan 2028 landar samma år som ett OS har väckt en del huvudbry i friidrottsvärlden, eftersom det innebär två stora globala höjdpunkter samma säsong. Hur World Athletics väljer att positionera tävlingen i förhållande till OS-året återstår att se när fler detaljer om 2028 offentliggörs.